Manegarm

Under en blodr?d himmel
p? ett berg bortom skog,
spejar h?ken ?ver vidderna
vaksamt och stilla.
Trummor h?rs i fj?rran
som ekon av en f?rg?ngen tid,
d? elden h?rjade i skogar och hem,
d? ljuset f?rpestade v?rat liv
F?gels?ngen har tystnat,
b?cken st?r n?stan stilla,
h?ken h?jer sina vingar,
dagen g?r mot sitt slut.
Korp och h?k cirklar tillsammans,
?n en g?ng enade i skyn,
Ulv, m?nniska och troll,
sk?rvor av ett annat liv.