Lisa Ekdahl

Med kroppen mot jorden
och blicken i det eviga blå
Är jag bortom tankarna tankarna och orden
där finns inget jag måste förstå
Utom att kroppen är tung mot vår mark
att himlen är blå
är jag lycklig och stark
Med kroppen mot jorden
finns det inget jag måste förstå
Jag trodde lyckan nås
genom vånda och slit
jag offrade svett och tårar
för att finna vägen dit
Jag irrade kring efer färdiga svar
jag gjorde allt
men det här är den ända svar jag har
Att med kroppen mot jorden
och blicken i det eviga blå
Är jag bortom tankarna tankarna och orden
där finns ingetr jag måste förstå
Jag trodde sanningen
kanske fanns i en bok
jag hade fel så jag sökte
runt hela jordens klot
Jag irrade kring efter färdiga svar
jag gjorde allt men det här
är det ända svar jag har
Att med kroppen mot jorden
och blicken i det eviga blå
Är jag bortom tankarna tankarna och orden
där finns inget jag måste förstå
där finns inget jag måste förstå
nej nej nej
inget jag måste förstå
nej nej nej
inget jag måste förstå
där finns inget jag måste förstå