Woods Of Infinity

Jag sk?r genom mina lager. Lager av preventioner - pretentioner. Av masker och f?rkl?dnader. Prestige och stolthet. Jag blottar min k?rna. En infekterad nukleus. Str?lande som aftonstj?rnan. Den bl?ndar och brinner, men ljuset ?r svart och elden s? kall. S? kall att den br?nner. Den f?rt?r och bygger upp i en evig reaktion. Byter ut det jag var, men f?rr?diskt l?ngsamt. Vad skulle jag vara om fem hundra ?r, i denna kalla mutation? Jag vill inte veta. Det vill jag inte alls veta. Men jag kan aldrig g? tillbaka till ljuset och v?rmen, och gl?djen, som jag saknar s?...