Falconer

I nattens nordanvind
Ett st?l ett skri, ett t?ckens lugn
Sprider sig fj?rran kring.
Aaah aaah aaah
Mossa tung och r?d,
En spegelbild i dolkens egg
Djupt i livets svalnande gl?d.
Aaah aaah aaah
Skridande i m?rkret fram,
Vederg?llning med dystra fj?t.
H?mndens drottning i jungfruhamn
Av of?rr?tt hon ej f?rl?t.
H?stens l?v likt hennes t?rar
Faller mjukt i skogens stillhet.
M?nen ?r det enda vittnet
Till svarta ?nkans v?rv.
Br?llopskl?nning nu trasor gr?
Av tidens tand till en sj?lvs f?rd?rv.
Hj?rtats baneman ?r offret